Krisen mellan USA och Iran. Kardinal Turkson: ?vervinn h?mndspiralen
Katarina Agorelius - Vatikanstaten
Spänningarna ökar efter raketattacken som ordinerades av USA:s president Donald Trump och som dödade åtta personer, varav en var den iranska generalen Qassem Soleimani. Raiden utfördes vid midnatt mellan 2 och 3 januari vid Bagdads internationella flygplats i Irak. Fredagen 3 januari gick tiotusentals människor ut på gator och torg i Teheran i protest. Irans religiösa ledare Ayatollah Ali Khamenei har lovat en “hård hämnd”. I ett twitter skriver president Donald Trump att general Soleimani “har varit direkt eller indirekt ansvarig för miljontals personers död och bland dem många dödade demonstranter i Iran”. Det råder oro på internationellt plan. Kina, Ryssland och Syrien fördömer attacken. EU sänder vädjar om lugn och Nato övervakar situationen i Irak. Det råder rädsla för att denna raid öppnar för dramatiska situationer.
Kardinal Turkson: Må freden råda
Även katolska kyrkan följer oroligt utvecklingen. Kardinal Peter Turkson, prefekt för den Påvliga avdelningen för integrerad mänsklig utveckling, ber om att man övervinner misstro och rädsla och att man inte lämnar vandringen mot fred. Heliga Stolens roll, tillägger han, är “oumbärlig” i fredsfrämjande och samförstånd mellan nationer. Han förklarar i en intervju med Amedeo Lomonaco vid Pope att grunden till en fredsvandring är bönen.
Kardinalen är bedrövad över att det nya året inleds på detta sätt, efter påven Franciskus fredsbudskap för det nya året fyllt av hopp om fred och välgång. Han säger att kyrkan nu bevakar hämndspiralen i Irak och Mellanöstern och påminner om att vi alltid ombeds att förstå att vägen mot fred är lång. Det är därför man talar om en fredsvandring, förklarar han, en vandring som bygger på att Fridsfursten, Jesus, kom ner till jorden: ”Vi hoppas att även vi, liksom Han segrade över döden, ska segra över våldet och över alla dessa konflikter”.
Heliga Stolens diplomati
Kardinal Turkson betonar sedan att misstro och rädsla går hand i hand för att det inte finns en dialog där det inte finns tillit, eller det som påven Franciskus kallar möteskultur. Han påminner om den politiska diplomati under påven Johannes XXIII hjälpte till, då det rådde spänningar mellan USA och Ryssland vid Kubakrisen. Genom Heliga Stolens diplomati lyckades man skapa lite tillit och vänskap mellan de två länderna och på det sättet segra över hotet om konflikt.
Heliga Stolens roll är alltså oumbärlig i fredsfrämjandet mellan folk, understryker kardinalen, just för att Gud har anförtrott kyrkan en mission. Han förklarar: ”Denna mission omfattar inte bara lära ut evangeliet, utan även att vara lärjungar och vårdare för fred och samförstånd mellan nationer”.
Bönen är alltså vägen mot freden, som påven skriver i sitt fredsbudskap, och kardinal Turskon förklarar att “bönen är stunden som för oss samman med Fridsfursten och med Herren själv, som besjälar, stärker och inspirerar oss”.