P?ven: Sv?rt att dr?mma om ett Europa fritt fr?n ideologier om kristna ?r uppdelade
Katarina Agorelius - Vatikanstaten
”Jag är glad att det första mötet är med er - det är ett tecken på att kristen tro är och vill vara enhetens frö i detta land och syskonskapets surdeg”. Så inledde påven Franciskus sitt tal till Slovakiens kristna ekumeniska råd, med vilket han höll sitt första möte på den apostoliska resan i landet 12-15 september.
Människans frihet
Påven talade om de troendes vandring efter att ha utsatts för förföljelse av den ateistiska regimen, då, som han sa, religionsfriheten sattes på prov. De blev sedan fria och påven sa att de tillsammans får uppleva hur fin, men samtidigt svår, friheten är. ”Frestelsen att återgå till att bli slavar finns - sa han - men inte under en regim utan ett ännu värre slaveri, som är det inre slaveriet”.
Påven sa att det var detta som Dostojevskij varnade för i legenden om Storinkvisitorn, i Bröderna Karamazov, där Jesus kommer tillbaka till jorden och fängslas. Man förebrår honom för att inte böja människors samveten och skapa fred med våld. Istället fortsätter han att föredra frihet för människan, medan mänskligheten är nöjd med att bekvämt leva som slavar för att få mat för dagen och säkerhet.
Bekvämlighetszon
Han sa att man i detta Europas hjärta kan fråga sig om vi kristna inte har förlorat glöden i förkunnelsen och vittnesbördets profetia en aning. Om det är evangeliets sanning som gör oss fria eller om vi känner oss fria när vi drar oss in i en hanterbar bekvämlighets-zon. Och om vi har tappat farten i sökandet efter den enhet Jesus bad om, en enhet som verkligen kräver den mogna friheten för starka val, avkall och offer (jfr Joh 17:21).
Full gemenskap
De heliga bröderna Cyrillus och Methodius hjälper oss att fortsätta på vandringen genom att odla de broderliga gemenskapen oss emellan i Jeus namn, sa påven.
“Hur kan vi hoppas på ett Europa som återfinner sina kristna rötter om vi är de första att ta bort en full gemenskap? Hur kan vi drömma om ett Europa fritt från ideologier om vi inte har modet att sätta Jesu frihet före enskilda troendes gruppers behov?, frågade sig påven.
Kontemplation och handling
Hans broderliga råd till Sloveniens troende var att först och främst hjälpas åt att vårda kontemplationen och sin andliga tradition, som han sa att Europa och kyrkan i västländerna så väl behöver. Det andra rådet var att handla, för att enheten inte uppnås "genom goda avsikter och efterlevnad av något gemensamt värde, utan genom att göra något tillsammans för dem som för oss närmast Herren”.
Påven avslutade så med att uppmuntra de slovakiska troende att gå framåt på ekumenikens vandring för landets bästa.
