蜜桃交友

Katarina Agorelius – Vatikanstaten

Påven Franciskus utgick från dagens evangelieläsning i sin predikan vid morgonmässan i Sankta Marta-kapellet: Vid den tiden sade Jesus till sina lärjungar: »Ni är jordens salt. Men om saltet mister sin kraft, hur skall man få det salt igen? Det duger inte till annat än att kastas bort och trampas av människorna. Ni är världens ljus. En stad uppe på ett berg kan inte döljas, och när man tänder en lampa, sätter man den inte under sädesmåttet utan på hållaren, så att den lyser för alla i huset. På samma sätt skall ert ljus lysa för människorna, så att de ser era goda gärningar och prisar er fader i himlen.« (Matt 5:13–16)
Att vara andras salt och ljus utan att ge sig själv beröm för det är det “enkla vardagliga vittnesbördet” och det som är ”den vardagliga heligheten” som kristna är kallade till, underströk påven Franciskus.

Salt och ljus för andra

“Det verkar inte så mycket” men Herren “gör mirakel och underverk med våra små handlingar” sa påven. Det krävs ödmjukhet: Salt för andra och ljus för andra, för att salt smaksätter inte sig själv och ljuset lyser inte upp sig själv – de båda utför en tjänst.

Utan självberöm

Att leva kristet varje dag betyder att vara andra människors ljus i tider av mörker. Påven talade om att det inte handlar om att prisa Herren genom att visa upp sina goda handlingar för andra. Man talar inte om att saltet är gott, utan det som det har smaksatt, som pastan eller köttet och vi talar inte om ljuset när vi kommer hem på kvällen, utan det är något vi inte tänker på - vi lever bara i det: ”Detta är dimensionen som gör att vi kristna är anonyma i livet”.

Vardaglig helighet

“Vi är inte våra meriters huvudpersoner” underströk påven avslutningsvis, och vi får alltså inte göra som farisén som tror att han är helig då han tackar Herren: ”En fin bön för oss alla vid dagens slut vore att fråga sig: Har jag varit salt idag? Har jag varit ljus idag?” Detta är vardagens helighet. Må Herre hjälpa oss att förstå det.